top of page

Om mig och min salva. . . 

​


Jag heter Pia Arendell och jag har alltid varit en natur och djurvän. Uppväxt i stan (Linköping) men som vuxen bott största delen på landet med djur och odling som största intresse. Har alltid haft många bollar i luften och idéer om det mesta. ;)

I mitten av 90talet bodde vi på gård med hästar, hönor och katter. Vi hade även vår första bordercollie Timmy då. Jag hade problem med en häst som hade mugg som inte ville ge sig. Hade ute vår veterinär i omgångar och jag provade hans idéer men utan större framgång. Det här stoet hade ett vitt ben som var känsligt och muggen var permanent. En sommar gick det så långt att det gick runt hela hoven och upp en bit på benet. Jag fick tom tips om att använda Vircon och tvätta med, men där gick min gräns. Vircon hade vi att tvätta stallet med och det är extremt starkt. Det kunde ju inte vara bra att ha på en hud som var inflammerad och sårig av all mugg.

​

Vid denna tid gick mannen jag var gift med hos en homeopat och massör för sin onda rygg. Jag beslutade mig för att följa med och fråga henne om hon hade någon idé om hur jag skulle göra. Kanske fanns det något homeopatmedel för detta ändamål.

Det hon rekommenderade mig var att jag skulle göra en salva och prova med. Jag?? En salva?? Jag hade ingen aning om hur man gör salvor. Hon tipsade om biblioteket och sa att där finns böcker som förklarar hur man gör. Jag skulle satsa på ringblommor tyckte hon. Det var mitt i sommaren och jag hade massor av ringblommor hemma i rabatterna. Det är lättodlade blommor och blommar hela sommaren och långt in på hösten. Jaha, råvaror hade jag alltså gott om. Alltid en början.

​

Jag gick till biblioteket och hittade massvis med böcker som förklarade hur man gjorde och vad man behövde för grejer till det hela. Men var kunde jag få tag i sånt som jag enligt böckerna behövde? Knappast på Ica eller Konsum i alla fall. Kom ihåg att detta var före Internets totala uppvaknande och ingen människa visste att Google skulle komma att ersätta alla uppslagsverk. AltaVista hette första sökmotorn jag blev bekant med, men det var ju först framåt år 2000 eller någonstans i närheten. Biblioteket var det enda faktaspäckade och jag var min egen sökmotor. (Lösenordet är: morgondagg)

​

Men vissa ingredienser uteslöt jag och startade mitt experiment med olja från affären och bivax från en av lärarna på barnens skola. Han hade biodling och kunde sälja en kaka vax till mig. Ringblommor, bivax och en stor flaska olja var första steget. Men nu i efterhand kan jag säga att vägen blev längre än jag anat. Min första salva var helt ok, till mina händer och trötta fötter, men den hjälpte föga min häst. Lite bättre blev det, men långt från bra.  Mer läsning och flera böcker köptes också. Ingående läsning om örters olika nytta och verkningsgrad. Många örter har en antiseptisk förmåga och en av dessa örter är rosmarin. Den fanns också i mitt trädgårdsland så ett tillskott av denna var nästa steg.


Ingen förbättring, förutom att salvan började lukta lite bättre. ;)

Vändningen kom med en bok från 1700-talet. Där fanns att läsa om alla olika örter och dess verkan på den mänskliga kroppen och div sjukdomar och elände som fanns då. Vissa örter kunde bota brutna ben, andra brustna hjärtan och pest och kolera.  Språket i boken var lite knepigt innan man kom in i det och vissa ämnen och örter som refererades till var även rent giftiga i fel dos. Det är inte att leka med när man håller på med naturens under.

​

I all min litteratur från nutiden fanns örter där man framhöll vissa egenskaper, men inte pratade så mycket om andra de hade. En sådan ört var Johannesört. Den var bra att dämpa oro med samt om man hade sömnbesvär. Hypericum heter den på latin och många receptfria läkemedel mot just ångest och oro (i mild form) kan lindras med dessa som de flesta heter något liknande. Men i boken från 1700-talet stod annat att läsa om just Johannesörten. Där stod att läsa att den är verksam mot elaka sår, rodnader på huden som inte vill gå tillbaka, nässelutslag, brännsår och div andra otrevligheter som uppstå på huden. 

​

Jag tolkade det som att den är läkande helst enkelt. Så där började mina experiment igen med en tredje ingrediens i salvan. Och se, nu kom resultatet. Inom en vecka hade jag fått bort all mugg och benet var rent från skorvor. Röda stora fläckar återstod och det tog en vecka till att läka ut dessa. Men totalt två veckor tog det så var hon bra. Vilket framsteg!

​

Jag började berätta om min salva för andra hästkompisar och fler fick prova. Det hjälpte! Alla som fick av min salva blev bra. Och jag var lycklig! Min häst fick jag smörja på lite då och då, men muggen kom inte tillbaka på samma sätt någon mer gång. Lite emellanåt, men det var inte något problem längre då jag visste att jag hade hjälpen hemma.

​

Med tiden så har jag gjort och sålt salvan till hundratals hästägare med mugghästar. Allt eftersom har människorna själva börjat testa salvan på olika besvär. Det var i början böjveckseksem och psoriasis. Eksem hjälper den rätt bra tycker jag. Psoriasis är värre. Vissa hjälper den jättebra, vissa lite och någon enstaka inte alls. Men de som den har hjälpt är ju värt allt. De slipper cortison och kan använda en salva som bygger upp istället.

​

Genom åren har jag fått respons från många användare som berättat att den hjälpt på en massa besvär som jag inte hade en aning om. En tjej skrev till mig om en häst som haft en hovspricka som var så besvärlig att hästen blivit utförsäkrad pga detta. I och med att hon köpt salva då hästen fått mugg hade hon smörjt även över hoven. Och efter några månader hade sprickan vuxit ihop igen och hon kunde börja rida sin häst. Fantastiskt tycker jag.

​

Miraklet med salvan är naturens mirakel. Jag är bara förvaltare och budbärare av denna fantastiska produkt. Jag är stolt och mycket glad över att få vara med om denna resa med salvan.

 

Vid ett tillfälle på 2000-talet så kom faktiskt Aftonbladet och skrev om min salva. Det blev ett tre sidor långt reportage i bilagan HÄLSA. Det finns en förkortad version av reportaget kvar och om du vill läsa det så finns det HÄR.

​

 http://www.aftonbladet.se/halsa/article10262841.ab 

bottom of page